Möhippa

I lördags var det äntligen dags, möhippa för Moa som gifter sig den 12 juli. Dagen innehöll bortrövning, bubbel och jordgubbar i Hamnen, gruppseans, lunch på Flavors i Njurunda, lekar, spa, god middag, utgång på Torget och en massa skratt förstås. Dagen blev väldigt lyckad och jag tror att den blivande bruden blev nöjd också :) Nu ser vi fram emot bröllopet om mindre än två veckor. 


Gruppseansen hölls av medium Marie Johansson och var både bland det häftigast och läskigaste jag varit med om. Jag har aldrig varit på något liknande förut och hade egentligen inga förväntning alls. Var nog inte riktigt förberedd på vad som hände. Direkt när hon sagt "...men då kör vi igång då" så vänder hon sig direkt till mig och säger "jag vill börja med dig". Hon började alltid med att förklara personerna hon hade kontakt med och det tog bara några meningar innan jag förstod att det var farfar. Hon förklarade hur den här mannen var, hur han gick med sin skottkärra och så vidare och allt stämde in. Hon berättade även att hon såg honom lägga asfalt och hon trodde det betydde att han alltid hade vägen klar och det förstod jag inte riktigt, men igår kom jag på, om jag inte minns helt fel, att farfar arbetade med att lägga asfalt. Hon berättade att han mått dåligt en lång tid innan han fick gå över vilket stämmer då farfar låg på hemmet de sista tio åren i princip och de flesta perioder var han riktigt, riktigt dålig. Hon sa att han hade det bra nu iallafall, vilket var skönt att höra. Hon berättade att han är som min "vägledare", hon förklarade genom honom hur jag har väldigt mycket ordning, kontroll och struktur (här utbrister det världens garv av vännerna som vet att det är precis så det är) och att jag måste släppa det, leva i nuet och att jag kommer få det precis som jag vill ha det i slutändan så jag ska inte planera och tänka så mycket. Hon berättade även hur jag puffar mina kuddar där hemma till ingen nytta (detta är något jag gör flera gånger om dagen, som en tvångstanke typ). Hon sa också att jag ibland kan känna mig som den mest ensamma människan i världen (också väldigt sant och träffande), fast att det stämmer inte för jag är väldigt omtyckt. Kommer inte ihåg allt hon sa, men som tur är spelade en av tjejerna in det så väntar på ljudfilen så man får lyssna igen. Hon sa också att han finns med mig hela tiden, "du kan säga hej när du sitter i soffan, han finns där till höger" (att hon sa höger var också lite sjukt eftersom jag alltid sitter längst till vänster i soffan). 
Herregud, det var en väldigt omtumlande upplevelse och det blev många tårar. Vi var nio stycken totalt och sex personer fick hon kontakt med, vissa var mer träffande än andra. Häftig upplevelse hur som helst även om man inte alls fattar hur det går till. 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0